Svensk ordbok 2009, webbversion

hank`a sig verb hankade hankat hank·ar●vanligen med partikel, särsk.fram, igenom med svårighet klara sig Nollhon hankar sig fram på en mager in­komsthan lyckades hanka sig i­genom kursen trots dubbel­arbete○äv. med opers. konstruktionnätt och jämnt fungera det hankade sig fram med byggethanka sig fram/igenom (ngt)sedan 1834Subst.:vbid1-179519hankande